Jag Gore

Av någon anledning är det flertalet personer som varit säkra på att jag under gårdagen ska ha kastat saker på Al Gore. Det har jag inte gjort. Jag försökte inte ens (nej, inte ens med trosor).

Kanske har jag Jan Eliasson att tacka för att inga ruttna frukter kastades. Jag har ingenting emot Al Gore - bortsett från hans faktafel och en del smått skumma åsikter. Men i jämförelse med Jan Eliasson kan jag tänka mig att fria.

Jag bryr mig om miljön, visst. Skillnaden mellan mig, Janne och andra sossar ligger kanske främst i att jag inte tycker att politiker är smarta nog att rädda världen från en eventuell miljöförstöring. Det finns en anledning till att det man klagar mest på är institutioner som till exempel vården. Ett exempel är min telefontid med min läkare idag, det ringer 25 minuter efter planerad tid för att berätta att de ringer på fredag istället. Vad alla de institutioner som får mest negativ kritik har gemensamt, är deras styrning av politiker, ett "yrke" som inte kräver minsta lilla kunskap och i vilket du dessutom får styra över andra människors liv - precis som om du klarar av det bättre än personen i fråga själv gör.

Det handlar inte om dålig ekonomi, det handlar om dålig insikt om vad som behövs. Är man inte delaktig i det man gör, kan man omöjligen sköta det bra. Det handlar om vård likväl som miljö. Vår planet kommer aldrig kunna räddas av politiker.

Därför ogillar jag inte Al Gore på det sätt så många verkar tro att jag ska göra. Al Gore säger inget om att man ska överlåta makt till politiker för att förbättra miljön, en uppmuntran till att köpa energisnåla lampor kan jag tåla.

De som påstår att man ska skära i marknadsekonomin och reglera den för att förbättra miljön, kan inte ha mer fel. Det är knappast politiker som kommit på idén om lågenergilampor eller etanol på sopor. Det finns ett vinstintresse i att tillverka miljövänliga alternativ - och det finns ingen som gör sådant bättre än marknaden själv.

Folk tycker inte bara om att påstå att jag är kapabel att kasta trosor på Al Gore, folk tycker också om att påstå att jag är en politiker - skulle ni då vilja att jag skulle bestämma över era liv och att ansvaret i att rädda världen skulle läggas hos mig?

Jag tycker lagstiftning om ett förbud mot idrott kan vara bra, för då slipper jag känna mig otränad i jämförelse med andra. Jag tycker dessutom att choklad ska vara gratis och att bloggar bör tilldelas samtliga invånare med tvång på nya inlägg dagligen. Och i skolan ska det vara obligatoriskt att läsa om vilken slags humor som ska uppskattas och inte. Under tiden jag också ska rädda miljön kommer jag konstatera att jag är allt annat än kreativ och därför väljer jag att helt enkelt förbjuda bilar istället för att erbjuda alternativa transportmedel eller motsvarigheter till bensin. Att värma upp bostäder bör motverkas, "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" ska vara mottot i min valkampanj. Ultimat är också om vi helt enkelt utrotar el och istället bosätter oss i grottor. Kanske bör vi också minska befolkningsantalet, det finns ju trots allt inget som är så skadligt för miljön som människor.

Men det är ju bara om jag som politiker får bestämma. Marknaden kanske inte hade gått med på det.